Då var jag tillbaka efter en intensiv och fantastiskt underbart rolig och spännnande lång weekend i Barcelona!

4 dagar fulla av skratta och party och sol och värme!

 

Det nya penicillinet började verka och hjälpte ganska snart. Flygresan gick bra trots att jag oroat mig för hur mina bihålor skulle klara trycket m.m men det var nemas problemas! När jag lanade på el Prat var jag så gott som frisk.

 Bodde hos Elena, min ryska vän jag lärde känna när jag bodde där nere för 4 år sedan och vi hade lika roligt nu som då!

Det blev många timmar på stranden, många timmar på dansgolven och många timmar att bara gå runt och njuta och insupa atmosfären.

 

Idag är jag trött. Riktigt trött och frusen! Kroppen som precis börjat vänja sig vid 35 graders värme fick väl en chock när jag kom hem och det var 20 grader kallar och regnigt... Flyget var en halv timme försenat och tåget jag tog från Kastrup hann bara precis över bron innan det blev stående en kvart för att invänta ambulans då någon hade blivit sjuk. Var inte i Hbg förrän 22.48 men hann som tur med bussen hem som gick 22.50!

Somnade klockan 00 och gick upp klockan 6...

Har inte sovit mycket de senaste nätterna. Första natten var det jobbigt då det var ny säng, nya ljud m.m. som brukar påverka sömnen första natten på ett nytt ställe. Natten därpå var vi ute och inte hemma förrän klock 6 på morgonen. Brukar inte sova mycket när jag varit ute och festat så det blev bara 5 timmar, sen vaknade jag och kunde inte somna om. I går hade jag dock kunnat sova längre men efter 6 timmar var det att gå upp för att hinna med några sista saker innan jag skulle åka till flygplatsen.

 

Längtar tills jag slutar och kan åka hem!! Har dock lite att göra, men ska försöka få det fort avklarat. Ser framemot att packa upp resväskan och alla mina nyinköpta saker=)))

 

Kom att tänka på att jag åkt tur och retur till Spanien utan att visa pass eller någon annan identifikation!!!

Hur kan det vara möjligt haha?? Jag hade bara handbagage så checkade in och skrev ut boardingpassen själv vid self-service skärmarna. Och sen vid själva boardingen visade jag inte heller något pass. Då vet man att man inte behöver pass för att resa :P

 

Vill passa på att rikta ett varmt tack till alla som ställt upp och varit stöd under min långa "sjukdomsperiod". Det har verkligen tagit på psyket att inte känna sig bra och aldrig bli bättre. Både familj och vänner som tröstat och stötat. Och även den del kära kollegor som gjort det lite ljusare på jobb och som jag kunnat beklagar mig för=)